Varje morgon kl.04.00 sätter tjocka katten igång att jaga den gamla.

Om det bara vore det..

Men den gamla vill inte bli jagad så hon skriker, hunden vet att nåt pågår som inte får pågå så hon morrar och sen sätter jakten igång.

Allt sker i vårat sovrum och jag vaknar. Nu är jag less på detta för min sömn går före mycket annat, annars blir jag sur och grinig och inte alls rolig att ha i sin närvaro. Tjocka katten har muntligen blivit föremål för ev. leasing till en vän. Inget är bestämt.
Frugan är lite mindre "overjoyed" över idén.

-han tillhör ju familjen!

-Han är ju van att ha många runtomkring sig, tänk om han blir deprimerad över att vara själv med din kompis?

Man har ju inte stenhjärta. Sånt där påverkar val och beslut.

Idag har han dessutom suttit i över 20 min för att vakta en stor spindel

i en hörna. Jag vet att han vinner och kommer att mosa spindeln.

Så just nu är han en värdig medlem i familjen.

Och allt detta pågår över hans huvud!